Krigsarkivet har sitt ursprung i äldre tiders militära arkiv och etablerades i sin mer strukturerade form under början av 1800-talet. Initiativet togs för att skapa ordning bland de vidsträckta handlingar som genererats av Sveriges militära styrkor under stormaktstiden och följande sekler. Arkivets samlingar utgör en ovärderlig skattkammare för forskare som vill förstå den militära, administrativa och sociala historien i Sverige och dess forna Östersjövälde.

Verksamheten omfattar idag bevarande, vård och tillgängliggörande av handlingar från både armén och marinen. Här återfinns generalmönsterrullor, rättegångshandlingar från krigsrätter, kartor, ritningar över fästningar samt fälttågsjournaler. Materialet speglar inte bara drabbningar och strategier under regenter som Gustav II Adolf och Karl XII, utan ger även insikter om enskilda soldaters levnadsvillkor och indelningsverkets organisation i landskap som Södermanland och Småland.

Arkivets byggnader och institutionella struktur har genomgått flera förändringar sedan grundandet i Stockholm. Genom sammanslagningar har Krigsarkivet i modern tid införlivats som en del av Riksarkivet, vilket har stärkt samordningen av det svenska kulturarvet. Dess expertis inom äldre handskrifter, kartografi och militärhistorisk forskning gör det till en central knutpunkt för både akademiker och släktforskare som söker spår efter militärt tjänstgörande förfäder.