KORPMET@

Utanför Gripsholms slotts röda tegelmurar i Mariefred står två väldiga runstenar resta, ristade till minne av de kämpar som följde hövdingen Ingvar den vittfarne på hans ödesdigra vikingatåg till Serkland (Kaspiska havet) på 1040-talet. "De foro manligen fjärran efter guld, och österut gåvo de örnen föda. De dogo söderut i Särkland."

Sörmländsk folktro spann en mörk sägen kring dessa stenar: det berättades att Ingvars flotta seglat in i en okänd flod där flodstränderna vaktades av en eldsprutande lindorm vid namn Jakul. Kämparna lyckades dräpa odjuret med förgiftade pilar, men drakens heta giftblod rann ned i floden och förgiftade dricksvattnet. En efter en föll kämparna i en brinnande febersjukdom. De få som lyckades återvända till Mälarens stränder lät rista runorna med darrande händer, och de gamla trodde att stenarna vid Gripsholm gråter fuktiga droppar närhelst ett nytt krig hotar landet.

Utanför Gripsholms slotts röda tegelmurar i Mariefred står två väldiga runstenar resta, ristade till minne av de kämpar som följde hövdingen Ingvar den vittfarne på hans ödesdigra vikingatåg till Serkland (Kaspiska havet) på 1040-talet. "De foro manligen fjärran efter guld, och österut gåvo de örnen föda. De dogo söderut i Särkland." Sörmländsk folktro spann…

Vid Talvatissjön intill Jokkmokk, där samer och köpmän från hela Nordkalotten sedan 1600-talets början samlats till vintermarknad mitt i smällkalla februari, fanns förr en sägen om en mäktig noaidi (samisk schaman) som ägde en spåtrumma beslagen med rent fjällsilver.

När prästerna och fogdarna under 1680-talet kom till Jokkmokk för att beslagta och bränna alla spåtrummor på bål, bar noaiden sin trumma ned till Talvatissjöns bottenfrusna is. Han slog ett sista dånande slag mot trumskinnet så att marken skälvde, varpå isen brast och han sänkte trumman i sjöns djupaste dyn. Sägnen säger att när norrskenet flammar som starkast över Jokkmokks vintermarknad och kölden kryper ned mot fyrtio grader, kan man ännu höra dova pukslag från sjöbottnen – trummans slag som varnar fjällfolket för oväder.

Vid Talvatissjön intill Jokkmokk, där samer och köpmän från hela Nordkalotten sedan 1600-talets början samlats till vintermarknad mitt i smällkalla februari, fanns förr en sägen om en mäktig noaidi (samisk schaman) som ägde en spåtrumma beslagen med rent fjällsilver. När prästerna och fogdarna under 1680-talet kom till Jokkmokk för att beslagta och bränna al…

Vid Torneträsks vida vatten och Abiskos fjällmassiv berättade samerna sedan urminnes tider om Stalo – den väldige, halvblinde jätten som klädde sig i järn och bar en kittel full med silver på ryggen. Stalo var rik och oerhört stark, men trög i tanken och lättlurad av de kvicka samerna.

En sägen förtäljer om en ung samisk renskötare som mötte Stalo vid en väldig sieidi (offersten) på fjället. Stalo utmanade pojken på brottning om livet och silverskatten. Pojken visste att han inte kunde mäta sina krafter med jätten, så han tog en påse full med tjock renmjölk och gömde under kolten. När de grep tag i varandra tryckte pojken till på påsen så att mjölken sprutade fram och ropade: "Se, min märg rinner ur bröstet, men jag kämpar ändå!" Stalo trodde att pojken var en övernaturlig varelse vars märg sprutade och blev så förskräckt att han gav upp och flydde ned i sjön, lämnande sitt silver kvar vid offerstenen.

Vid Torneträsks vida vatten och Abiskos fjällmassiv berättade samerna sedan urminnes tider om Stalo – den väldige, halvblinde jätten som klädde sig i järn och bar en kittel full med silver på ryggen. Stalo var rik och oerhört stark, men trög i tanken och lättlurad av de kvicka samerna. En sägen förtäljer om en ung samisk renskötare som mötte Stalo vid en väl…

Över Ljusnans dalgång i Hälsingland reser sig den karaktäristiska profilen av Järvsöklacken som ett landmärke synligt miltals omkring. I bergets branta sydstup trodde folket i socknen att ett mäktigt trollfolk huserade.

En vallflicka från Järvsö som vaktade kor vid klackens fot hörde en kväll underbar musik strömma ur berget. En port öppnades i berget och en trollkvinna trädde fram och räckte flickan en dryck i en driven guldskål. Men flickan mindes sin moders förmaning: hon drack inte, utan kastade drycken bakom sig över axeln. Några droppar träffade hennes ko som omedelbart tappade håret, och flickan sprang allt vad benen bar hem till byn med guldskålen i famnen. Skålen skänktes sedan till Järvsö kyrka där den användes som nattvardskalk under flera mansåldrar.

Över Ljusnans dalgång i Hälsingland reser sig den karaktäristiska profilen av Järvsöklacken som ett landmärke synligt miltals omkring. I bergets branta sydstup trodde folket i socknen att ett mäktigt trollfolk huserade. En vallflicka från Järvsö som vaktade kor vid klackens fot hörde en kväll underbar musik strömma ur berget. En port öppnades i berget och en…

På den vackra åsen vid Hjortsberga kyrka i mellersta Blekinge ligger ett av landskapets största forntida gravfält med över hundra högar, skeppssättningar och resta stenar från järnåldern.

Allmogen berättade att åsen skapades av jättinnan Hane, som bodde ute på Hanö. När hon blev arg på kyrkbyggarna på fastlandet tog hon sitt förkläde fullt med sten och grus och stegade i tre kliv in mot land. Men mitt över Hjortsberga sprack förklädsbandet, och all stenen och jorden föll ned över åsen och bildade gravhögarna och stenraderna. Gamla fiskare visste att berätta att på midsommarnatten brinner blå flammor på högarnas toppar – det är förfädernas guld som luftar sig i sommarnatten.

På den vackra åsen vid Hjortsberga kyrka i mellersta Blekinge ligger ett av landskapets största forntida gravfält med över hundra högar, skeppssättningar och resta stenar från järnåldern. Allmogen berättade att åsen skapades av jättinnan Hane, som bodde ute på Hanö. När hon blev arg på kyrkbyggarna på fastlandet tog hon sitt förkläde fullt med sten och grus …

Mitt i Svartån i Örebro reser sig Örebro slott med sina runda torn och tjocka stenmurar. Här utspelade sig dramatiska händelser under Engelbrektsupproret på 1430-talet, då frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson intog borgen från de danska fogdarna.

Enligt närkingsk folktro mördades Engelbrekt kort därefter förrädiskt på en holme i Hjälmaren av Måns Bengtsson Natt och Dag. Men Engelbrekts ande fann ingen ro: det berättades bland stadens borgare och slottets vakter att Engelbrekt om nätterna vandrar genom de djupa källarvalven under Svartåns spegel, klädd i sin grå vadmalskapprock med armborstet över axeln, för att vaka över att främmande herrar aldrig mer må förtrycka de svenska bönderna.

Mitt i Svartån i Örebro reser sig Örebro slott med sina runda torn och tjocka stenmurar. Här utspelade sig dramatiska händelser under Engelbrektsupproret på 1430-talet, då frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson intog borgen från de danska fogdarna. Enligt närkingsk folktro mördades Engelbrekt kort därefter förrädiskt på en holme i Hjälmaren av Måns Bengtss…

Vid Anundshög utanför Västerås reser sig Sveriges största forntida kungshög, nio meter hög och sextiofyra meter bred, flankerad av två mäktiga skeppssättningar och en praktfull runsten ristad av Folkvid.

Bönderna i Badelunda socken berättade förr att i högen vilar inte en vanlig människa utan jätten Anund, en forntida kämpe av så väldig gestalt att han kunde vada över Mälaren med vatten bara upp till knäna. När Anund föll i en strid mot svearna lade hans kämpar honom på åsen, lade hans två vikingaskepp av sten intill honom och öste upp jord och grus med sköldarna tills en kulle restes som syntes över hela slätten. Det sades att vid julaftonskvällen kliver jätten Anund ut ur högen för att se om hans skepp ännu står redo för färd, och den häst som går förbi högen i nattmörkret börjar alltid frusta och vägrar gå vidare förrän jätten åter stigit in i sin kammare.

Vid Anundshög utanför Västerås reser sig Sveriges största forntida kungshög, nio meter hög och sextiofyra meter bred, flankerad av två mäktiga skeppssättningar och en praktfull runsten ristad av Folkvid. Bönderna i Badelunda socken berättade förr att i högen vilar inte en vanlig människa utan jätten Anund, en forntida kämpe av så väldig gestalt att han kunde…

På Frösön i Storsjön står Sveriges nordligaste runsten, rest av Östman Gudfasts son på 1000-talet, som lät kristna Jämtland och bygga bron över sundet. Runt stenen slingrar sig ett väldigt ormdjur hugget i stenen.

Enligt den urgamla jämtländska sägnen bodde två trollkvinnor vid Storsjöns strand. De kokade en gryta vid vattnet i sju år, och ur grytan kravlade ett underligt ormliknande vidunder med kattansikte och svart rygg som slingrade sig ned i sjöns djup. Odjuret växte sig så gigantiskt att det kunde nå runt hela Frösön och bita sig själv i stjärten, och det slukade både båtar och kreatur som kom för nära sundet.

Till sist samlades bönderna på Frösön och bad en mäktig trollkunnig man om hjälp. Han högg in heliga runor och besvärjelser i den stora Frösöstenen och reste den vid sundet. Genom runornas kraft bands Storsjöodjuret fast vid sjöns botten, där det ligger fjättrat under sand och sten. Sägnen säger att om stenen någonsin flyttas eller välts omkull, bryts förtrollningen och odjuret reser sig åter ur Storsjöns vågor.

På Frösön i Storsjön står Sveriges nordligaste runsten, rest av Östman Gudfasts son på 1000-talet, som lät kristna Jämtland och bygga bron över sundet. Runt stenen slingrar sig ett väldigt ormdjur hugget i stenen. Enligt den urgamla jämtländska sägnen bodde två trollkvinnor vid Storsjöns strand. De kokade en gryta vid vattnet i sju år, och ur grytan kravlade…

I hjärtat av det värmländska Fryksdalen, på Mårbacka herrgård, växte Selma Lagerlöf upp omgiven av torparnas, kavaljerernas och de gamla pigornas berättelser. De gamla i Östra Ämtervik trodde fullt och fast på skogsrået, som i Fryksdalen kallades "skogsfrun" eller "bergskäringen".

Det berättades om en kolare i skogarna ovanför Mårbacka som en iskall vinternatt fick besök i kolarkojan av en förtjusande kvinna klädd i fin grön sammetskjol. Hon satte sig vid elden och värmde sina händer, men när eldslågorna flammade upp såg kolaren under kjolfållen att hon hade en lång kohals och en svans som släpade i mossan. Klokt nog sade kolaren ingenting, utan tog stilla sin täljkniv och skar av ett stycke av svansen som han kastade i glöden medan han bad Guds fred. Skogsrået gav då upp ett hiskligt skri och försvann rakt genom timmerväggen, och från den natten brann kolarens mila lugnare och gav bättre kol än någonsin förr.

I hjärtat av det värmländska Fryksdalen, på Mårbacka herrgård, växte Selma Lagerlöf upp omgiven av torparnas, kavaljerernas och de gamla pigornas berättelser. De gamla i Östra Ämtervik trodde fullt och fast på skogsrået, som i Fryksdalen kallades "skogsfrun" eller "bergskäringen". Det berättades om en kolare i skogarna ovanför Mårbacka som en iskall vinterna…

För över tusen år sedan, då skogarna kring Faluån låg öde och mörka, fanns där en bonde som ägde en getabock vid namn Kåre. En kväll när bocken kom hem från betet i skogen lade bonden märke till att bockens ragg och horn var alldeles rödfärgade av en underlig glänsande jord.

Nästa morgon följde bonden efter bocken Kåre in i vildmarken. Han såg hur bocken stannade vid en mossig bergskulle och började sparka med klövarna och rulla sig i myllan. Bonden klev fram och grävde i marken där bocken krafsat och fann till sin häpnad att jorden glimmade av ren och rik kopparmalm. På den platsen öppnades sedan Falu koppargruva, som under sekler blev Sveriges skattkammare och Europas rikaste kopparkälla. Den kulle där bocken rullade sig kallas än idag för Kårerget.

För över tusen år sedan, då skogarna kring Faluån låg öde och mörka, fanns där en bonde som ägde en getabock vid namn Kåre. En kväll när bocken kom hem från betet i skogen lade bonden märke till att bockens ragg och horn var alldeles rödfärgade av en underlig glänsande jord. Nästa morgon följde bonden efter bocken Kåre in i vildmarken. Han såg hur bocken sta…

På den branta klippön i Göta älv vid Kungälv reser sig Bohus fästning, Nordens mäktigaste medeltida borg, som under århundraden motstod fjorton belägringar utan att någonsin erövras med stormning. Det väldiga runda tornet kallas av allmogen för "Fars hatt".

Sägnen förtäljer att djupt under Fars hatts murar bodde en jätte som lovat att hålla borgen uppe så länge fästningsfolket inte svor falska eder. Under den berömda belägringen år 1678, då svenskarna bombarderade borgen natt och dag med tusentals granater och stenar, sades jätten ha fångat kanonkulorna i sin vida skinnmössa och kastat tillbaka dem mot fiendens skansar. Än idag sägs det att man i fängelsehålorna kan höra jättens tunga suckar när han vänder sig under klippans tunga massa.

På den branta klippön i Göta älv vid Kungälv reser sig Bohus fästning, Nordens mäktigaste medeltida borg, som under århundraden motstod fjorton belägringar utan att någonsin erövras med stormning. Det väldiga runda tornet kallas av allmogen för "Fars hatt". Sägnen förtäljer att djupt under Fars hatts murar bodde en jätte som lovat att hålla borgen uppe så lä…

På Kullabergs vilda, klippiga udd i nordvästra Skåne, där Kattegatt och Öresund möts i farliga strömmar, härskade enligt folktron den gåtfulle Kullamannen. Vissa sade att han var en gammal hednisk kämpe vid namn Palne Jägare, andra att han var en mäktig astrolog och trollkarl som rådde över havets vindar och stormar.

Kullamannen sades bo i de djupa grottorna vid bergets fot, särskilt i Söftingsgrottan och Josefinelust. Sjömän från Danmark, Holland och Sverige fruktade hans vrede: om de inte offrade ett mynt eller hälsade mot Kullen när de seglade in i sundet, kunde Kullamannen tända falska eldar på klipporna och locka skeppen att krossas mot bränningarna. Även astronomen Tycho Brahe skrev under 1500-talet ned sägner om hur kungar och adelsmän sökte upp Kullamannen på bergets topp för att få spådomar om framtiden.

På Kullabergs vilda, klippiga udd i nordvästra Skåne, där Kattegatt och Öresund möts i farliga strömmar, härskade enligt folktron den gåtfulle Kullamannen. Vissa sade att han var en gammal hednisk kämpe vid namn Palne Jägare, andra att han var en mäktig astrolog och trollkarl som rådde över havets vindar och stormar. Kullamannen sades bo i de djupa grottorna…