Þingvellir, eller Tingvalla, är en av de mest betydelsefulla kulturmiljöerna i den nordiska världen. Det var här som Alltinget, Islands gemensamma parlament och domstol, samlades för första gången omkring år 930. Platsen valdes på grund av sitt centrala läge och sina unika naturgivna förutsättningar, belägen i en dramatisk sänka där de nordamerikanska och eurasiska tektoniska plattorna glider apart.

Vid Lögberg (Lagberget) trädde lagsagomannen fram för att proklamera lagar och leda förhandlingarna. Runt omkring tingsplatsen reste olika klaner och hövdingar sina tält under de två veckor som tinget pågick årligen. Här fattades avgörande beslut för det isländska samhället, däribland kristnandet av Island kring år 1000, vilket proklamerades av Þorgeir Ljósvetningagoði. Området rymmer även dyster historia, såsom Drekkingarhylur (Dränkta hylsan), där dömda brottslingar avrättades genom dränkning.

Efter att unionen med Norge och senare Danmark förändrade Islands statsstyre flyttades tinget till Reykjavík år 1800, och Alltinget upphörde tillfälligt i sin gamla form. Området skyddades som nationalpark år 1930 i samband med Alltingets tusenårsjubileum. År 2004 upptogs Þingvellir nationalpark på Unescos världsarvslista på grund av sitt enastående geologiska och historiska värde.

Idag möts besökaren av ett storslaget naturlandskap präglat av djup skrevor som Almannagjá samt ruiner av gamla tingsbodar. Det är en plats som bär på minnen från sagatidens hövdingar, blodiga fejder och de tidiga stildrag som formade det isländska folket.