Gyllenstierna är en uråldrig svensk frälseätt vars kända ursprung kan spåras till Östergötland under senare delen av 1300-talet. Ätten förde en skura till vapen, vilket innebar att skölden var delad i guld och blått med en stjärna av motsatt färg. Genom strategiska giftermål och framstående insatser i riksstyrelsen kom ätten att inneha några av de högsta ämbetena i det medeltida och tidigmoderna Sverige, såsom riksråd, drotsar och amiraler.

Under unionstiden spelade ättens medlemmar en central och ofta svårnavigerad roll i svensk politik. Flera företrädare intog ledande positioner i maktkampen kring unionen med Danmark, däribland Nils Eriksson (Gyllenstierna) som var riksråd. Ätten förblev en av landets rikaste jordinnehavare med sätesgårdar som Bjärka-Säby i Östergötland och Ericsberg i Södermanland, där stora godskomplex byggdes upp över generationer.

Under Gustav Vasas tid och det följande 1500-talet integrerades ätten stadigt i den nya tidens adelsvälde. Göran Nilsson (Gyllenstierna) och hans ättlingar tjänade kronan i både diplomatiska och militära uppdrag. Ätten delades i flera grenar, däribland friherrliga och grevliga ätter, och kom att spela en betydande roll under stormaktstiden.

Ättens sista manliga medlem i den grevliga grenen avled år 1733, varmed den sista direkta svenska grenen slöts på manssidan. Ättens historiska spår lever dock kvar i landets arkiv, heraldiska monument och bevarade godsmiljöer som vittnar om en avadelsfamilj av yppersta rang.