Inledning

Under stormaktstiden i Sverige spelade rättsväsendet en avgörande roll för statens disciplinering av befolkningen. Genomgripande studier av material förvarat vid Riksarkivet och Svea hovrätt visar att tidigmoderna förhörsprotokoll inte enbart speglar faktiska händelseförlopp. Istället skapades brotten aktivt genom det språkbruk som förhörsledare, präster och länsmän använde under rannsakningarna.

Den juridiska kodningen av folkliga handlingar

När rättens aktörer nedtecknade vittnesmål och anklagelser skedde en översättning från vardagsspråk till juridisk terminologi. Komplexa sociala skeenden och folkliga traditioner tvangs in i strikta teologiska och juridiska ramverk.

Ett tydligt exempel är bruket av nyckelbegrepp:

• Bortförande: Begreppet relaterades ofta till äktenskapsbrott eller det olagliga bortförandet av ogifta kvinnor, vilket berörde tidens strikta sedlighetslagar.
• Smörjelse: Ett ord med dubbla bottnar som i den anklagades värld kunde utgöra en enkel huskur eller läkekonst, men som i domstolens protokoll omedelbart kodades som misstanke om skadegörande magi eller pakt med mörka makter.

Källmaterial och metodik

För att dekonstruera denna process krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt där rättshistoria möter semantik och etnologi. Forskningen bygger på ett omfattande källmaterial bestående av:

• Domstolsarkiv: Originalhandlingar från lokala häradsrätter samt överrättsprotokoll hos Svea hovrätt och Riksarkivet.
• Språkliga standardverk: Svenska Akademiens historiska ordbok (SAOB) för att spåra begreppens skiftande betydelser över tid.
• Folkminnen: Uppteckningar från Isofs folkminnesarkiv som belyser den folkliga praktik som domstolarna försökte stävja.
• Tidningsarkiv: Digitaliserat material via Kungliga biblioteket (KB) för studier av den tidigmoderna offentligheten.

Slutsats

Analysen av tidigmoderna rättsfall blottlägger språkets inneboende makt. Rättegångsprotokollen under stormaktstiden var inte neutrala referat utan instrument som formade den sociala verkligheten, där folkliga traditioner kriminaliserades genom medveten juridisk och sakral begreppsanvändning.

Käll- och litteraturförteckning

• Riksarkivet – Svea hovrätts arkiv, Renoverade domböcker.
• Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Tillgänglig via Svenska Akademien.
• Isofs folkminnesarkiv, samlingar kring folktro och folkmedicin.
• Kungliga biblioteket (KB) – Digitaliserade tidningar.