Stockholms stadsarkiv bildades år 1903 för att samla, ordna och vårda de handlingar som producerats av Stockholms stads förvaltningar, myndigheter och institutioner. Arkivets rötter sträcker sig dock långt tillbaka i tiden, då äldre stadshandlingar tidigare förvarats i Stockholms rådhus och i tänkeböcker som fördes under Magnus Erikssons tid och framåt.

Verksamheten flyttade under 1920-talet till egna lokaler vid Rålambshov på Kungsholmen, ritade av arkitekten Gunnar Asplund, vilket gav arkivet en monumental och ändamålsenlig inramning för dess viktiga samhällsuppdrag. Byggnaden inrymmer omfattande hyllmetrar av pergamentbrev, domböcker, skrotlängder, fattigvårdshandlingar samt ritningar som berättar om stadens fysiska förvandling.

Utöver att vara ett centralt arkiv för kommunalförvaltningen bedriver stadsarkivet en livlig forsknings- och utställningsverksamhet. Det fungerar som en ovärderlig guldgruva för historiker, släktforskare och allmänhet som söker kunskap om hur huvudstaden och dess invånare har levt, verkat och formats genom seklerna i skärningspunkten mellan Södermanland och Uppland.